Därför är manliga ekonomer en eftertraktad bristvara

 manliga ekonomer en eftertraktad bristvara

Manliga ekonomer är på väg att bli en bristvara. I dag efterfrågas män särskilt på grund av sitt kön. Inom en snar framtid kanske också med anledning av sin ”manliga” kompetens. Men hur påverkar det ekonomyrkets status?

Enligt den senaste yrkesstatistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) är andelen kvinnor som arbetar som ekonomiassistenter och redovisningsekonomer 87 respektive 79 procent. 54 procent av alla ekonomi- och finanschefer är kvinnor, vilket även speglar examensstatistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). De senaste tio åren har det konstant utbildats flest kvinnliga ekonomer på högskolenivå. Kvinnor dominerar inom alla befattningar inom ekonomi – utom en: CFO, finansdirektör.

– Det är lite ironiskt eftersom majoriteten av dem som arbetar med ekonomi är kvinnor, men det är inte de som sitter högst upp, påpekar Nora Gunneng, operativ chef på Brightby, som är ett konsult– och rekryteringsbolag inom ekonomi, bank, finans och försäkring.

– Det är allmänt etablerat att en jämnare könsfördelning är bra för dynamiken, effektiviteten och lönsamheten i stort. Det har nästan alla chefer tagit till sig. Manliga sökande blir därför positivt särbehandlade i dag eftersom man strävar efter en så jämn fördelning som möjligt, tillägger Nora Gunneng.

Farhågor för löneutvecklingen

Inom branschen finns det farhågor om att den kvinnliga dominansen inom ekonomyrket kan leda till en negativ löneutveckling. Kvinnoyrken betraktas ju traditionellt sett som låglöneyrken med sämre status.
– Kvinnor begär i regel lägre ingångslön än män. Det visar forskningen, konstaterar universitetslektor Ylva Ulfsdotter Eriksson på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

I sin avhandling Yrke, status & genus från 2006 undersökte Ylva Ulfsdotter Eriksson vilka 100 yrken som hade högst status i Sverige. Ambassadör toppade listan och diskare avslutade den. Det var i huvudsak mansdominerade i yrken i toppen. Civilekonom hamnade på tolfte plats. Om den placeringen står sig får vi veta först våren 2019, då en ny undersökning presenteras.

– Generellt sett tenderar vi att bedöma likartat över tid. Vissa högstatusyrken har feminiserats över tid utan att det hänt någonting. Väldigt starka professioner som läkare, tandläkare och psykologer har inte påverkat sin status av att en stor del kvinnor kommit in och dominerar.

Teknikskiften påverkar yrkens status

Men andra faktorer och mekanismer, som teknikskiften, kan också påverka och förändra yrkesroll och könsfördelning. Mejeristyrket gick en gång i tiden från kvinnligt till manligt när processen industrialiserades och ny teknik infördes. Det motsatta skedde när manliga bokhållare och kamrerer kom att ersättas av kvinnliga kontorister. Med lägre lön, förstås.

– Men det finns ingen anledning att tro att ekonomyrkets status har förändrats, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Stiftelsen för strategisk forskning hävdar i rapporten Vartannat jobb automatiseras inom 20 år att hälften av alla ekonomjobb sannolikt kommer att digitaliseras och tas över av robotar. Samtidigt kommer många nya typer av jobb också att skapas.

– Män och kvinnor söker sig till olika specialiteter inom sina yrken som har olika status. Om en digitalisering innebär att lite enklare jobb försvinner så drabbar det kanske främst kvinnor. Kvar blir toppjobben, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Eftertraktade civilekonomer

Nationalekonomen Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, har tidigare siat om utvecklingen i tidningen Civilekonomen: ”Kombinationen ekonomi och juridiska kunskaper tillsammans med digitaliseringskompetens kommer att bli särskilt eftertraktad”.

Detta innebär att manliga ekonomer kan bli ännu attraktivare i framtiden eftersom de i högre utsträckning än kvinnor kompletterar sin ekonomutbildning med att läsa just teknik och data. Även detta kan bli en utmaning för arbetsgivare som eftersträvar jämställda arbetsplatser.

Än har dock inte digitaliseringen påverkat sysselsättningsgraden för vare sig manliga eller kvinnliga ekonomer. Tvärtom är arbetslösheten rekordlåg. Enligt SCB:s senaste arbetskraftsbarometer börjar det snarare bli fråga om kompetensbrist och arbetsgivarna får allt tuffare att rekrytera både nyexaminerade och erfarna ekonomer.

– En jämnare könsfördelning på samtliga nivåer inom ekonomifunktionen gynnar såväl trivsel som effektivitet och lönsamhet. Men då ekonomyrket, precis som många andra yrken, just nu genomgår en transformation brukar vi råda våra kunder och konsulter att säkerställa en bredd av kompetenser. Dessa specialistkunskaper ska komplettera ekonomens traditionella kompetensområden så till exempel IT, juridik eller kommunikation, säger Nora Gunneng.

 

Yrken med högst status

Yrken i rangordning, enligt studien Yrke, status & genus. Inom parentes andel kvinnor i procent.

  1. Ambassadör (16)
  2. Läkare (39)
  3. Domare (26)
  4. Professor (14)
  5. Advokat (17)
  6. Pilot (12)
  7. Vd (9)
  8. Forskare (39)
  9. Civilingenjör (18)
  10. Statsråd (47)
  11. Idrottsproffs
  12. Civilekonom (43)*
  13. Veterinär (65)
  14. Datakonsult (24)
  15. Filmproducent (39)
  16. Tandläkare (58)
  17. Aktiemäklare
  18. Riksdagsledamot (44)
  19. Ingenjör (15)
  20. Psykolog (80)

Det har sedan 2006 årligen utbildats fler kvinnliga än manliga civilekonomer, vilket lett till att det nu finns fler kvinnliga än manliga folkbokförda ekonomer ute i arbetslivet. Läs mer om trendskiftet här.

 

Av: Denna artikel är skriven i ett samarbete med Civilekonomen.

Skrivet av: Brightby